Wille, vår första
Welsh Corgi
Cardigan, är
född i slutet av
Juni.
Han flyttade
till oss i
Oktober 2009 och
var då 4
månader.
Nu är han drygt
2 år gammal och
börjar lugna ner
sig lite efter
"ligiståldern"
där vid 1,5 års
ålder.
För att vara en
Cardigan så är
Wille större än
många andra och
han väger drygt
18 kg. Hans mkh
ligger på ca 33
cm,
alltså 3 sm över
idealmankhöjden.
Men det trivs vi
med för han ska
ändå varken
ställas ut eller
avlas på.
Wille är en
Cardigan med en
längre
hårlagsvariant
och en "riktig
rävrumpa".
Han är
trefärgad, dvs
svart och vit
med brindle
tecken
(tigrerade
tecken)
i ansikte,
öronens insida
och tasssarna.
Han har ett
vänligt och
stillsamt
temperament, men
är väldigt
vaktig
och kan skälla
på bra om han
får chansen.
Wille gick sin
första hundkurs
hösten 2010.
Det var en
grundkurs i
allmänlydnad.
Ungefär i samma
veva började jag
träna honom på
hemmaplan i
lydnad och
planer på att
framöver starta
i en lätt
lydnadsklass tog
form.
På hundkursen
fick Wille prova
på att spåra,
och gissa om han
tyckte det var
skjojigt ! Fast
husse hade lagt
ett lite klurigt
spår med
en del svängar,
så hittade Wille
allt godis som
gömts under
spåret.
Nu ska vi
investera i en
bra spårlina och
en sele,
sedan är det
bara ut och
träna.
Eftersom Wille
inte får ställas
ut, han har bara
en testikel,
så satsar jag på
lydnad och bruks
i stället.
Det är något som
passade både
honom och mig
bra.
Jag har mest
haft brukshundar
och känner till
tävlingsmomenten
och
känner mig
därmed lite mer
"hemma" på dem.
Men vi har även
provat på lite
Agility, och det
gillar han
skarpt.
Nackdelen är
dock att han
blir så uppspelt
så han skäller
nästan
hela tiden under
en bana, och
ännu så länge
har vi
barat tagit
banorna med
kopplet på.
Wille tycker det
är jätteskojigt
att träna och
vill helst träna
lite varje
dag om han får.
Men bara om
matte har godis
eller leksaken
med sig,
annars är det
inte alltid lika
skojigt.
Denna höst hade
vi anmält oss
till en kurs i
Rallylydnad.
Men dessvärre
blev Wille halt
och fick äta
antiinflammatoriska
medicin,
så den kursen
fick vi stryka
oss från.
Jättesynd tycker
jag, men hoppas
på en ny kurs
till våren.
Hans bästa
kompis var en
schäfer, tills
han var 1 år ca.
Då råkade de två
i luven på
varandra, och
sedan tycker
Wille inte
att det är
skojigt att leka
med schäfern
längre.
Däremot har han
en boxertjej som
han gärna leker
med när
tillfälle ges.
För ett drygt
halvår sedan så
var Wille rätt
bångstyrig när
vi
mötte andra
hanhundar. Han
skällde på dem,
försökte
dominera dem
och krävde en
hel del jobb
innan vi kom
tillrätta med
den saken.
Nu har han
mognat
på sig bättre,
eller så har vi
lärt honom
och oss hur man
hanterar det.
Oavsett vilket
så kan vi nu
möta såväl
hanhundar som
tikar i koppel,
och det utan att
Wille bryr sig
nämnvärt,
ja under
förutsättning
att han går
ensam med oss.
Har Wille sin
kompis Hector
(vår andra
Cardigan) med
sig då
hetsar han upp
sig för alla
hundar, för
Hector är i sin
slyngelålder
just nu,
och beter sig
precis likadant
som Wille gjorde
i samma ålder.
Wille har lärt
sig att vara lös
och kommer då vi
kallar,
och allrahelst
om vi har godis
med oss att
bjuda honom på
eller
en skojig leksak
att busa med.
