PÅSKENS BUSAR :

PÅSK GUBBAR OCH PÅSK KÄRRINGAR -

OCH GLÖM FÖR ALL DEL INTE VÅRA SVARTA KATTER

När det gäller påskhelgen så vet väl alla att

Påskkärringar och Påskgubbar drar till Blåkulla

för att närvara på en stor fest som hålls årligen där.

Men ingen av er som inte är Påskgummor eller Gubbar

kan se vart festen hålls, för den omges av stor mystik och magi.

Därför vet inte alla vanliga de som aldrig varit eller

kommer att bli Påskkärringar eller Gubbar, någonting om den i vanliga fall.

Jag kommer inte att gå in på själva festen så mycket,

för det är vår egen fest och den behöver inte alla veta om hur

den går till och vad vi faktiskt gör på vår årliga fest.

Men jag kan dela med mig lite av informationen till er alla,

som aldrig förstått varför det far omkring en massa kvastar med

svarta katter som är självlysande och dyker upp lite varstans.

Är du riktigt säker på att den svarta katten du såg häromdagen,

är en "riktig katt", så att det inte är en häxa eller trollkarl i

Påskkärringa form eller Påskgubbe form, som bytt skepnad

för att fritt kunna röra sig bland er vanliga människor?

Det här året var jag bara iväg en kort sväng,

eftersom jag inte kan utebli från jobbet hela helgen för att roa mig på Blåkulla.

Jag tror inte det skulle anses som ett "giltigt skäl"

Jag fick innan resan startade ett meddelande från

en av Påskgummorna som drog före mig. Det löd som följer :

Hej ! När åker du ?

Själv drar jag vid fyra tiden. Det mesta är klart;

Har badat katten i neon, satt lysdioder i hucklet och

fixar just nu hjullagren på kvasten.

Det blir raketbränsle i år.

Om vi ändå inte syns så önskar ja dig och de dina

en riktigt Glad Påsk

Så vid 02.30 tiden igår morse, drog jag till Blåkulla med stora förväntningar.

Jag slog följe med några andar, Påskagubbar och andra Påskakärringar.

En bit på väg mötte jag några av mina kollegor från jobbet.

Andarna fortsatte utan mig och jag slog följe med mina kollegor istället.

Hon och några till hade just startat från sitt "vanliga hem" och begett sig iväg. 

Halvvägs ungefär, fortsatte hon och de övriga i sällskapet vidare, medan

jag och mitt sällskap fick hämta upp en liten jänta som skulle resa med oss.

Hon var ungefär jämngammal med min "minsta gubbe" - jag har 3 "gubbar" i min familj.

Den här jäntan var troligen nyligen introducerad i vårt häxsällskap,

och valde då att resa med oss. Det var ju inte så dumt.

Vi skulle tydligen också plocka upp hennes mamma från "sitt vanliga hem",

samt hennes 3 syskon och en nykomling i sällskapet som

var i 15 års åldern kan jag gissa.

Denna 15 åring hade precis presenterats för högsta chefen i vårt samfund.

Han var en riktigt gammal man som varit vise man och

välkänd trollkarl redan på 1200 talet.

 15 åringen hade klarat testerna och valdes att ingå i "Katta delen"

(det är en av de yngre och nyaste grupperna för åldrar 12 - 16 år)

i vårt samfund, och hon hade blivit godkänd.

I "Katta delen" så ingår oftast nya unga tjejer/killar som måste tränas mer

för att bli en riktigt Häxa/Trollkarl, men ändå har sådan färdigheter

att de klarar av grundtesterna.

I "Katta delen" så placeras de därför att då kan de också,

om de inte riktigt skulle trivas som häxa/Trollkarl eller

Påska gumma/ Påska Gubbe, avbryta sin "vidare utbildning" och träningsperiod

och fortsätta leva som "vanliga människor".

Men de får aldrig en andra chans att göra provet förrän de

kommit upp i 18 års åldern och räknas som "vuxna",

ja även i vår värld bland häxorna.

På vägen till Blåkulla gjorde vi ytterligare ett stopp.

Det var för att hämta upp vår unga Påskgummas mor och systrar.

En sak som kan vara viktig att nämna för er som inte vet

vad som kan hända egentligen om man reser som "Påskagumma eller Påskagubbe"

är att vi tidvis reser genom  något som vi kallar "kyliga luftrum".

I dessa "luftrum" var det bäst att noga hålla ihop gruppen och

se till att den är väl samlad genom hela resan igenom dessa "kyliga luftrum".

För om någon kom ifrån sällskapet, så kan det vara svårt att,

om det någonsin går, samla ihop gruppen igen.

Innan dessa "kyliga luftrum" samlade vi därför noga ihop alla i sällskapet

för att vi inte skulle komma ifrån varandra. Alla hade dessutom högsta beredskap,

och särskilt då vi lite äldre häxor och trollkarlar, påskgummor och påskgubbar.

Det påstods nämligen i "häxkretsar" att dessa "kyliga luftrum" bestod av

icke godkända och accepterade Häxor, Trollkarlar och Andar från

vårt samfund, som då istället tillsammans ingått en sorts pakt för att

försöka förinta alla unga och oerfarna tjejer och killar som är under träning,

samt alla oss som inte är "häxor och trollkarlar året runt, alla dygnets timmar.

Dessutom anser tydligen denna "pakt" att dessa unga tjejer och killar "i träning"

bara drar ner statusen på "de riktiga och alltid aktiva" häxor och trollkarlar.

Men faktum är att dessa häxor och trollkarlar i denna "pakt" egentligen

inte kan vara i en annan skepnad och leva som vanliga människor,

eftersom de varit häxor och trollkarlar i så lång tid, och då inte velat eller kunnat

få inblick i ett liv som består i att vara både vanlig människa och häxa eller trollkarl.

En annan förmåga som de helt saknar och aldrig kan få, är att föröka sig.

Vilket då alltså betyder att de kommer att dö ut om några hundra år eller så.

Det är ju troligen också en av anledningarna till att de försöker

"fånga in" våra unga nya tjejer och killar, för att på så sätt genom dem

hoppas på att de kan trygga sin framtida existens.

Vi fortsatte vår resa mot Blåkulla.

Påska gummor och Påskagubbar for förbi oss på

sina kvastar och de flesta med en väldig hög fart.

Väl framme på Blåkulla så bjöds till fest med massor av mat och god dryck.

Det smakade gott ska ni veta efter en lång resa med

tidvis rätt kylig luft att åka genom.