Det här är Peppers egen sida.

Pepper är bror till Cayenne och Curry.

Han är den mest högljudda och modigaste av

dem alla tre vad gäller att komma till oss och äta ur handen.

Däremot avskyr han då vi tar upp hans brorsa men inte honom.

Då visslar han högt och missnöjt.

Men han måste ju också vänja sig att vistas ensam ibland i buren.

Nu har det väl blivit lite bättre än det var i början

när vi nyligen fått hem dem.

Vi tränar honom ofta att vara själv en stund då tillfälle ges.

Likaså tar vi upp honom ensam och låter Curry vara kvar i buren.

Även då visslar Pepper högljutt och missnöjt.

I början kunde han inte koncentrera sig varken på

den mat vi gav honom eller att han skulle sitta stilla i knäet på oss.

Han kunde bara inte. Numera går det bättre,

men visst visslar han fortfarande om han inte hör brorsan,

utom då vi kammar honom. Då sitter han alldeles stilla

och tycks njuta av behandlingen.

I och med att även Pepper blir långhårig,

så måste de ju vänjas vid att klippa klor, kamma päls och tvättas.

Men vi tar det bit för bit. Vi har ju ingen brådska.

Pepper är annars min minsta sons absoluta favorit.

Emil håller honom så försiktigt och är väldigt noga med att klappa fint.

Emil är ju bara 5 år gammal ännu,

men måste lära sig att umgås med djur på rätt sätt.

Pepper blev en utmaning.

Nästan varje dag är Pepper och Curry ute på golvet och springer.

De har en egen hage så att de inte kommer åt sladdar,

kontakter, tapeter och annat som kan vara lockande att tugga på.

Ofta står Pepper på bakbenen och försöker kolla läget på andra sidan staketet.

Men ännu så länge har han inte klättrat över.

Dock kan vi inte lämna dem utan tillsyn då de är i "hagen"

eftersom den går att klättra över, om de bara vill.

Att då komma in bakom vårt skåp eller så kan

bli jobbigt då det är stort och tungt för oss att flytta på,

och därför att där finns en del sladdar som kan vålla dem problem..

I hagen får de alltid godsaker att leta reda på.

Det motiverar dem bl a till att använda sin nos och även till

att undersöka omgivningen närmare.

Annars sitter gärna marsvin på samma plats eller nästan samma plats,

bara därför att allt annat verkar otäckt.

Blir de skrämda försvinner de fort tillbaka till sin "välkända plats".